Den här veckan har Tom rymt... 2 gånger till och med. I fredags och igår. 

Han har förälskat sig i livet utomhus under de promenader vi gått med honom på senaste tiden (där han totalbestämmer var vi ska gå). Han har både gångerna använt sig av det lite för öppna sovrumsfönstret för att dra... 

I fredags när jag upptäckte att han var borta fick jag världens panik. Bölade och letade överallt. Så gick jag ut... och där stod han...
... han ansiktsuttryck var ungefär som en tonårings vars föräldrar kommit på honom med att tjuvröka. Och han ville inte följa med in. Sedan var han förbannad på mig hela kvällen... 

Och man vill bara att han ska fatta:
- TOM, VI HAR EN MYCKET TRAFIKERAD VÄG 5 METER FRÅN FÖNSTRET, DU KAN DÖ!!
Men han fattar ju inte...
...allt han ser är fåglar med maskar i näbben.